Föräldrapenning så fungerar stödet och hur inkomsten kan tryggas under småbarnsåren

För många föräldrar är tiden kring barnets födelse en blandning av glädje och ekonomiska funderingar. Hur mycket får man i föräldrapenning? Hur länge räcker dagarna? Vad händer med lönen, pensionen och tryggheten om något oväntat inträffar?

Den här artikeln ger en tydlig genomgång av hur föräldrapenningen fungerar, hur den hänger ihop med anställning och kollektivavtal samt vilka smarta val som kan göra småbarnsåren ekonomiskt tryggare.

Vad är föräldrapenning och hur mycket kan man få?

Föräldrapenning är den ersättning som Försäkringskassan betalar ut när en förälder är ledig från arbetet för att ta hand om sitt barn. Syftet är att kompensera för en del av lönebortfallet under föräldraledigheten.

Enkelt beskrivet bygger föräldrapenningen på två saker:
– barnets ålder
– förälderns sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

Några centrala punkter:

– Föräldrar med gemensam vårdnad får totalt 480 dagar per barn.
– 390 av dagarna är på sjukpenningnivå, alltså baserade på inkomsten.
– 90 dagar är på lägstanivå med en lägre, fast ersättning.
– Vissa dagar är reserverade för varje förälder och kan inte överlåtas, medan andra dagar kan fördelas fritt.

Föräldrapenningen räknas ut från SGI. Den speglar den årliga arbetsinkomsten, upp till ett visst tak. Ju tryggare SGI, desto stabilare ersättning under ledigheten. Därför är det viktigt att förstå hur SGI skyddas, till exempel genom att fortsätta vara inskriven på arbetsförmedlingen när man är arbetslös eller genom att ta ut tillräckligt många dagar när man är hemma med barn.

För många familjer blir skillnaden mellan lön och föräldrapenning ganska stor. Det kan påverka både vardagsekonomi och sparande. Därför kompletterar många arbetsgivare föräldrapenningen med extra ersättningar via kollektivavtal.

Föräldraledighet, anställning och extra ersättning via jobbet

När en förälder är ledig från sitt arbete för att ta hand om barn, påverkas inte bara lönen. Även pension, sjukförsäkring och andra förmåner kan hänga ihop med anställningen. En trygg anställning med kollektivavtal ger ofta ett starkare skydd under föräldraledigheten.

Många kollektivavtal innehåller någon form av extra ersättning till föräldrar som är lediga, ofta kallad föräldralön eller föräldrapenningtillägg. Grundtanken är densamma: arbetsgivaren, direkt eller via ett försäkringsbolag, fyller upp en del av skillnaden mellan lön och föräldrapenning.

En vanlig modell är att den anställda får:
– omkring 10 procent extra av lönen för dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå,
– under en viss period, till exempel 60 eller 180 dagar,
– förutsatt att personen varit anställd en viss tid före barnets födelse eller adoption.

Det här kan göra stor skillnad i praktiken. Några exempel på effekter:

– en förälder som annars skulle få svårt att klara sig på enbart föräldrapenning kan ta ut fler dagar direkt efter födseln
– familjer kan fördela ledigheten mer jämnt mellan sig, eftersom inkomsttappet minskar
– stressen kring ekonomin minskar, vilket ger mer fokus på barnet och vardagen.

För att ta del av den här typen av ersättning krävs ofta en aktiv ansökan. Även om försäkringen eller föräldralönen ingår automatiskt i kollektivavtalet, måste den anställda själv skicka in uppgifter om sin föräldraledighetsperiod. En viktig detalj är att många av dessa ersättningar bara kan betalas ut för en sammanhängande period, vilket gör planering extra viktig.

En annan sak som ofta överraskar föräldrar är tidsgränserna. I flera system går det att ansöka retroaktivt, ibland upp till flera år efter barnets födelse. Den som missat att söka i tid kan därför fortfarande ha rätt till pengar, under förutsättning att ansökan skickas in innan tidsgränsen passerats.

Planering, nya regler och varför det lönar sig att läsa det finstilta

Föräldraförsäkringen har förändrats över tid, och det fortsätter att komma nya regler. Ett aktuellt exempel är möjligheten att överlåta föräldrapenningdagar till någon annan än barnets föräldrar, till exempel en mor- eller farförälder.

Från och med 1 juli 2024 kan föräldrar med gemensam vårdnad överlåta 45 dagar var. Föräldrar med ensam vårdnad kan överlåta 90 dagar. Det kan skapa fler lösningar för familjer där andra närstående vill ta en större roll i barnets vardag.

Samtidigt gäller inte alla förändringar överallt. Överlåtelse av dagar i den statliga föräldrapenningen innebär inte automatiskt rätt till extra ersättningar via kollektivavtalade försäkringar. I många fall är sådana tillägg knutna till den som är juridisk förälder till barnet eller till en snäv krets, som make, sambo eller särskilt förordnad vårdnadshavare.

För familjer som vill använda föräldraförsäkringen på ett genomtänkt sätt blir planering central. Några frågor som ofta är avgörande:

– Vilken period ska anmälas som föräldraledighet till arbetsgivaren?
– När ger det mest ekonomisk nytta att ta ut dagar på sjukpenningnivå?
– Vilken förälder har bäst skydd genom kollektivavtal och försäkringar?
– Hur påverkas pensionen av att en av föräldrarna är hemma längre?

En genomtänkt strategi kan vara att låta den med högre inkomst eller bättre förmåner via jobbet ta ut en sammanhållen period när extra ersättningar gäller, medan den andra föräldern kompletterar med dagar före eller efter. På så vis används både föräldrapenning, kollektivavtal och eventuella privata försäkringar så effektivt som möjligt.

Många upplever reglerna som snåriga. Det är inte konstigt föräldraförsäkringen kombinerar socialförsäkring, arbetsrätt, skatteregler och kollektivavtal. Därför blir tillgången till tydlig information och personlig rådgivning viktig, särskilt inför den första föräldraledigheten.

För anställda som omfattas av kollektivavtalade försäkringar inom privat sektor spelar Afa Försäkring en central roll. Via afa.se går det att läsa mer om vilka ersättningar som kan bli aktuella vid föräldraledighet, hur ansökan går till och vilka villkor som gäller för att få extra ekonomiskt stöd utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan.